Kampen mellan det goda och det onda själva upphovet till världen som vi känner den. Årstiderna uppkommer genom en konflikt, mänsklig kultur blev till genom konflikt, människans livsvanor är formade för att hantera konflikter. Den grundläggande konflikten är kampen mellan gott och ont. Det onda är en nödvändighet - inte i det att vi tycker om det onda - utan i det att vi helt enkelt inte blir av med det. Det är en förutsättning. Likaså framkommer ofta trevligheter i samband med att det goda besegrar det onda som när våren bryter fram när kylan drivs på flykten. Då känner vi glädje.

Begrepp som gott och ont dyker nu hastigt upp, utan någon som helst definition. I en orolig värld vill alla stå för det goda. Man blandar ihop begreppen med andra begrepp - så som snäll och stygg. Att spränga tusentals människor till döds kan väl knappast sägas vara snällt. Men ondska? Att bekämpa det onda borde rimligtvis vara gott. Eftersom detta ofta sker med bomber så blir snällheten i handlingen ganska tvivelaktig. Vad är då gott och ont? Handlar det bara om vem som började? Nej, gott och ont handlar inte om två skrikande ungar: ``Han slog först!''

Men precis som en god vuxen inte bryr sig om vem som började så måste vi också ta reda på vad konflikten handlar om. Att inte slå tillbaka är en tvivelaktig moral - den handlar om att tillåta det onda. Man är skyldig att stå upp för det goda - bekämpa det onda - annars kommer det onda att få råda.

En av ondskans egenskaper är att den utger sig för att vara god. Så sanningen är att det är svårt - att det inte är enkelt att skilja gott från ont. Lidandet hör till livet, smärta och elände kommer vi inte från. Det godas väsen är att upprätthålla den goda ordningen - det onda vill bryta ned den. Men vad är den goda ordningen? Livets glädje ser vi som bra - men kanske inte mest för vår egen skull utan för dem vi bryr oss om. Kanske skulle man kunna säga att det goda är att främja hoppet för dem som kommer efter oss. Värderingar, kultur och skönhet är det som givit oss vårt hopp - alltså måste vi lämna det arvet vidare, även om konkurens från underhållningindustri, massmedia och propagandakultur gör det svårt. Kanske är det goda önskan om att kunna ge det sköna och meningsfulla till sina barn och dem som kommer efter oss. En ordning som begränsar deras möjligheter är då ondska. Att några då finner att en världsordning där deras barn skall bli billig arbetskraft och sexleksaker för herrar från väst, där de inte kommer att få del i den kulturella trygghet man själv fick, att några då finner den ordningen ond, borde inte vara svårt att förstå.

Så även om det inte är trevligt med våld och hemska bilder på TV - det gör det inte enklare att skilja gott från ont.