Har ledsnat på detta modeord, singel, som verkar figurera i alla möjliga sammanhang. Hörde på radion det nya ordet singelhushåll. Såg reklam för något så idiotiskt som en ring som kallades singelringen - en ring som man skulle ha för att visa att man är singel. Att alla antar att du är upptagen när du har en ring - även en "singelring" kunde tydligen inte uppfinnarna av den prylen räkna ut; garanterad panelhöna. Det går inflation i ordet singel - och vad mig anbelangar så vet jag inte om jag trivs med att kallas singel. Vad jag vet så är singel en slags grovt grus, men ordet används idag om relationer som om alla visste vad det betyder. Att det är en anglicism är ju uppenbart - "singel parent" på engelska betyder till exempel "ensamstående förälder". Sålunda skulle "singel" betyda "ensamstående" - vilket man naturligtvis antar, men man undrar naturligtvis varför inte det svenska ordet duger. Vad man märker om man studerar varför folk använder anglicismer är att många tror att de har en annan betydelse än de har och dessutom att det inte finns något svenskt ord för det man vill tala om - vilket det för det mesta gör. Varför vill man inte använda ordet ensamstående? Jo vad man anför som anledning att ogilla ordet är att det antyder att man är ensam. Att antyda detta är ju rimligt eftersom det ju faktiskt är sant. Men det bisarra är ju att det engelska ordet "singel" faktist ordagrant betyder "ensam". Men det finns ju inget folk som är lika duktiga på att vara dåliga på engelska än svenskarna. Alltså tror folk att singel betyder något annat än ensamstående, suck. Ordet ensamstående är ju till och med tydligare eftersom det ordet visar att man är ensam vad rör (civil)ståndet, inte att man skulle vara helt ensam för övrigt. Vi måste inse vilka som lanserar begreppet - det är den vidriga men dock växande koppleribrachen - förlåt mig - dejtingbranchen menar jag. Ordet dejting är ytterligare en anglicism som har en annan innebörd på svenska. Ordet singel innehåller nämligen en mängd latenta värderingar. Singel implicerar att man trivs med att vara ensam men att man är promiskuös. Singelbegreppet är individualistiskt, en singel är inte en del av någon gemenskap, en singel tänker bara på sig själv. Att man ska gå från affär till affär är naturligtvis bra för dejtingbranchen - men jag tror knappast det är vad Sveriges ensamstående ägnar sig år. Men de har nu singelidéalen att leva upp till - så mycket pengar åt branchen. Singelliv är ett populärt ord - att leva ett singelliv är att vara en perfekt konsument av den nya tidens politiskt korrekta pornografi - dejtingporr. Dessa värderingar har blivit inbakade i ordet. Ställer man upp på dem? Vill man vara "singel"? Att det handlar om ett misslyckat samhälle där folk inte klarar av att älska varandra, ta hand om sina relationer eller att leva harmoniska liv - det skall skylas över. Att vi har ett omänskligt samhälle - det nämns inte. Nej, istället skall man utnyttja folks ensamhet och deras utsatthet genom att ställa krav på dem att "vara duktiga singlar". Det är ju vår tids signum att lura folk med idealbilder för att utnyttja dem, vare sig det handlar om pampersdrömmar eller dejtingfantasier. Men vi bör vara på vår vakt när någon försöker få makt över våra liv genom att förfalska orden. Använd inte nyspråk. Vägra vara singel - var en stolt ensamstående.