Det är intressant när man ser på de förändringar som sker i dag med informationssamhället som något konkret och vardagligt. Det är som en vind som sveper genom allas liv och tvingar oss att se över våra liv. Man kan tycka vad man vill om det - men det påverkar oss. Man kan tycka att saker är av ondo eller godo - men i vart fall så är de faktum. I detta sammanhang så blir förståelsen av informationsflöden något centralt och man kunde tänka sig att databranchen borde ha koll på det, men tvärt om. Under en period på trettio år så har det vuxit fram en mängd tekniska speciallösningar och en mängd människor har specialiserat sig på dem. Nu ändras samhället till ett informationssamhälle - var och en har informationsflödet som en del av vardagen. En sak som då absolut måste ändra sig är just dessa gamla tekniska platformar. Så länge en drös tekniker var de som skulle syssla med det så kunde det ju fungera som det gjorde - men om allt ska integreras i flödet så måste det ändras. Men datafolk tenderar att vara nostalgiska - de ska ha skärmar, tangentbord och externa lagringsenheter. De förälskar sig i grafiska gränssnitt och dataprogram. Allt sånt måste bort, för vanliga människor vill inte behöva lära sig nått operativsystem eller något program. Om kylskåpen skulle ha behövt samma kompetensnivå som ett traditionellt dataprogram så skulle vi fortfarande ha jordkällare (vilket jag i och för sig föredrar). Teknik som är teknokratisk måste bort om detta ska fortsätta. Detta i sig innebär ju en motsättning. De som ska utveckla tekniken är i själva verket motståndare till den? Jag anar en ganska stor utslagning - det finns helt enkelt två kategorier inom databranschen, de som håller fast vid tekniken och de som ser möjligheterna. Det intressanta är att den första kategorin är större - det vill säga att vi de närmaste åren kommer att se en enorm utslagning inom datasektorn. Små företag med visioner kommer att slå sig in och ta över, gamla stora jättar kommer att falla om de inte klarar av att anpassa sig.