Skåda bloggens sista segertåg, likt alla stora segrare måste den falla och gå under. Bloggen som fenomen har numera slagit igenom och blivit flugan för dagen, det största internetfenomenet förutom sökdatabaserna med Google som dominator. Nu böjer sig massmedia - så kallade gamelmedia och erkänner detta fenomen som en legitim kanal - ett erkännande som aldrig internetforum eller webbkluster någonsin fått. Vi har att vänta en viss tids dominans av bloggen som mediekanal då de som ännu inte mött på bloggarna kommer att tvingas lära känna detta media.

Nu har den harmlöse muslimen börjat ta ställning - då åker han ut. Mohamed Omar, en enligt min smak mindre begåvad poet som länge varit en av kultursveriges alibi. Man behöver "snälla" muslimer, duktiga invandrare som visar hur bra vi svenskar är. Därför får han representera en minoritet för vilka han knappas har kunnat ses som representativ för - tills nu.

Att tala om mening och vad livet egentligen är borde vara det självklaraste av samtalsämnen. Men ändå så verkar folk vara livrädda så fort man tar tag i dessa frågor på alvar. Talar man om tro som något reellt så utbryter panik - med glimten i ögat går bra, men inte på alvar. Lever man måste man tro. Man måste andas och äta och tro. Många verkar tro att det andliga är någon slags hobby eller något man väljer att slösa sin tid på. Man har inget val. Jo, men många väljer väll bort det?

Allt för många verkar tro att insikt och förståelse är att lära sig att repetera rätt ramsor, när sanningen är tvärt om. Man går utbildningar och man tror att man lär sig något men det enda man lär sig är vilka ord att använda när och olika mönster att följa för att "göra rätt" - men man har inte fått insikt, man har inte förstått.

Man kan välja att vara pretentiös och man kan låta bli. Upptäckte att det finns ett samhällsprogram som heter "Verkligheten" - det har tydligen funnits i ett år - se vad man missar när det enda man lyssnar på är P1. Hur som helst noterar jag att de "snott" ett av de mest överambitiösa namn som jag råkat på - nämligen tidningen Verkligheten som gavs ut av Svitjods Asagille. Svitjods Asagille var en organisation under ledningen av Frömund Ansheille dominerade den nyhedniska sfären under några år i början av nittiotalet.

Nu har snön legat i en vecka - och faktum är att livet blir lättare att leva. Att vara ute och arbeta i snön är naturligtvis lite krångligare, här om dag släpade jag ris inför julblotet vilket var lite krångligt. Men att arbeta i vinterkyla känns som att man arbetar mer ordentligt. Man håller igång sig för att inte frysa och när man tar en paus så är det motiverat.

Mannen som dödade rondellhundarna är åter igen i farten - Lars Vilks. Ni kommer ihåg de skojiga hundar folk gjorde själva och ställde ut i Sveriges rondeller. Lars Vilks kunde antagligen inte stå ut med att icke-konstnärrer gjorde något eller så ville han bara få pengar och berömmelse på andras bekostnad. Han ritade alltså en rondellhund som föreställde Muhammed och viftade med denna i media tills det dök upp någon muslim som blev sur på honom. Sedan slutade folk göra rondellhundar - vem vill förknippas med Lars Vilks?

Man tar nu bort diagnoserna på några sexuella avarter. Transvestiter, sadomachokister och fetichister ska numera inte betraktas som att de har betendestörningar. Jag kan hålla med om att konstiga beteenden inte är sjukdomar - men det är lite svårt att inte se något stört i att man blir sexuellt upphetsad av plåga andra. Man tar inte bort diagnosen för pedofiler eller blottare. Av någon anledning så är det alltså mer normalt att ha sexuellt umgänge med en ryamatta än klä av sig inför folk. Men det är väl en tidsfråga innan allt blir normalt.

Min första bok På jordfast grund - tankar ur hednisk folktro har ju fortsatt att sälja bra, så bra att den nu gått i en andra tryckning. Inte så mycket att säga om det, kul att den uppskattas.

Om du kan läsa detta så har flytten av Logias hemsida lyckats. Det har tagit en dryg vecka och har varit struligt. Den server jag har haft stående i hallen har börjat låta väldigt plågad och det blir skönt att slippa ljudet av den skrammlande hårddisken.