Tydor av tidens tecken
Illusionen om interaktivitet
Facebooks nedgång och fall
Vad är kvalité?
Dags för en ny Ni-reform?
Detta är skamligt
Wikipedia - Okunnighet är styrka
Efter Climategate när forskarna fuskade med sanningen genom att ändra på Wikipedia och då man i åratal vet att brittiska underrättelsetjänsten använder Wikipedia för att dölja sina misstag så kunde man tycka att förtroendet skulle ha gett upp. Att människor fortfarande vill sätta något värde till en sådan propagandamaskin när vi vet att det finns konsulter som arbetar med att föra ut budskap på wikipedia är obegripligt. För att förstå detta måste vi komma ihåg att hjärntvätten pågått under ett tiotal år. Man vänjer sig vid att andra säger åt en vad man ska tro - om vi inte hade Wikipedia att tro på, vad skulle finnas då? I år är det 60 år sedan George Orwell dog. Att det inte skulle behövas någon Storebror utan att det räcker att tro på det gemensamma projektet hade nog inte ens han kunnat förutsäga. "Alla kan redigera" är som ni vet nyspråk för "Vi kan redigera" - men det är ju så att "alla djur är lika, men några är mer lika än andra". Ordet "alla" finns för övrigt inte med på Wikipedia - så betydelsen är tydlig. "Alla" = makten. Alla kan redigera, men några kan redigera mer än andra. Någon säger att Wikipedia åtminstone innehåller viss kunskap - om än att man måste vara kritisk. Den som säger så vet inte ett dyft om kunskapsteori. Kunskap förutsätter en viss bas av kriterier som Wikipedia inte uppfyller. Wikipedia är bara en mängd meningslös data utan innebörd. Wikipedia skrivs av anonyma författare. Något jag nämnde i ett tidigare inlägg är otyget anonymitet - att man i modern språkfilosofi utifrån filosofer som Wittgenstein och Searle är eniga om att ett uttalande har en betydelse utifrån vem som är avsändare - vem som talar - och kontext - i vilket sammanhang det sägs. Så är inte uttalanden i Wikipedia konstituerade. Avsändare är "mystiska alias" och det alltigenom närvarande samförståndet. Med andra ord talar Wikipedia med samma anonyma röst som Bibelns eller från Partiet i totalitära stater - en sådan röst som inte kan ifrågasättas. Med andra ord gör inte Wikipedia anspråk på vara kunskap utan att vara dogm. Om vi ändå fortsätter ge Wikipedias påståenden en chans som kunskap så brukar man kräva av kunskap att man ska kunna redovisa källor - källor till analys och källor till empiriska data. Dessa saknas fullständigt. "Vänta", säger någon, "det står ju Källor längre ned"? Nåja, för det första så brukar ju dessa källor varken belägga vad man just vill säga eller vara valda utifrån något annat kriterium än att de just stödjer ståndpunkten. Men problemet är att de flesta så kallade "Källor" inte är källor. Jag talar då om länkar till annat material på nätet. Dessa är nämligen markerade med det digitala märket rel="nofollow" (gå till visa källa och läs sidan i html-kod). I html-standarden, alltså när man skriver hemsidor, så finns möjligheten att länka till sådant man inte litar på men ändå friskriva sig. Detta gör Wikipedia genomgående på alla länkar, egentligen för att på så sätt komma högre på Google-sökningar. Men vad de samtidigt gör är att de hävdar att de inte själva tror på vad som står på stället de länkar till. Alltså hävdar de själva att det inte är en källa.
Dekategoriseringen av samtiden
Anonymiteten på nätet
Den stora trollningen av Facebook Julen 2009
ARKIV - Denna del av webbplatsen uppdateras inte.